Every day is like sunday

Här händer inte mycket just nu. Kolla Hestons helt sinnessjukt bra serie istället:

Återkommer med älg-osso-buco, innerstadsgårdsrökt rådjurshjärta och hjortburgare vad det lider.

Jakt igen

Är i skogen, jagar i tre dagar. Lagar mat med lillebror. I öppna spisen ryggbiff på efterstekning. Fantastiskt väder idag, hård vind och klar himmel som byttes till stormhimmel och ännu hårdare vind men vid det laget hade jag somnat på kökssoffan.

En god jul och en god gravlaxsås

Klockan är 03.54 och jag äter en kall prinskorv. Har jobbat sen annandagen. Julen är avklarad utan någon större dramatik. Den årliga julmiddagen förflöt med ovanligt gemytlig stämning och denna gång utan några extravaganser i köket. I år gav jag blanka fan i hemrimmade skinkor som blir för salta, julkorv och sylta, handrullade köttbullar och gud vet allt. Var sak har sin tid. Så sa de säkert redan på Kejsar Augustus tid, även om de verkar ha haft ganska bråttom.

Kanske är det hösten som aldrig tog slut som gjorde männniskobyn mindre stressad i år. Jag vet inte, men det var faktiskt riktigt trevligt på stan dagarna innan jul. Här hemma var det i vart fall fantastiskt som en statusrad. Först kom Gitto och barnvaktade och åt feta ostron medan vi såg Klungan och jag grät.

Så gick det en dag och vi griljerade skinkan och köpte sill.

Då kom Syrran & Greken, Veganen & Prinsessan Madelän, min Best woman & Konstnären, Gudmor & Trumslagarpojken (oj, ni skulle sett minsta e:s min, när hon stolt kom in i köket trummande på en sån där present man bara ger till barn om man vill att föräldrarna ska plågas, Trumslagarpojken fick låna, drog av ett tapto som fick nackhåren att resa sig på grannen, majoren. Minsta e tågade argt och bestämt ut ur köket och deklarerade att; så där skulle hon INTE vilja trumma.) Världens bästa Kalle kom också, men lämnade resten av de magnifika hemma. Och så kom Japanen med dottern och det är alldeles för synd att det gått ett år sen sist. Men nästa år är det dags igen och det är ju ett ljus i mörkret även om vintersolståndet just passerat.

Middagen, i all sin enkelhet, räddades hursomhelst av folköl, snaps och skinkmackor.

Själva julafton var en succé om jag får säga det själv. Men inte på grund av några köksliga trolleritrick. Ett trevligt sällskap, glada julklappar, hemgravad lax, några delikatesskroppkakor (kunde inte låta bli) och en magisk Janzon (inte min förtjänst, jag bara rensar anjovisen).

Nåväl. Har du orkat läsa dig igenom allt detta så kan du få ett helt oslagbart recept på gravlaxsås:

Du behöver:
• Dill
• Äggula
• Vitvinsvinäger
• Socker
• Rapsolja
• Fransk senap
• Söt senap
• Salt

Börja med:
1. I en skål, blanda:
2. En äggula
3. 2 msk söt senap
4. 1 msk fransk
5. 1 msk socker
6. 1 tsk salt (INTE MER)
7. 1 msk vitvinsvinäger
8. Vispa ihop så det sitter
9. Sila ner, långsamt, långsamt rapsolja, ca 1 dl. När du tror att det är för mycket för att såsen inte skurit, men den fortfarande rinner, slå i mer, den ska sitta, fast inte riktigt som en majonäs
10. Vänd ner mängder av finhackad dill

ps. om du gjorde för mycket sås, vänta med att kasta den, jag håller just nu på att experimentera med att lägga in sill  i gravlaxsås.

Inget får mig att gråta som Klungan, rökt fläsk och skaldjur

Skev i tiderna och förmodligen ganska gråtmild i grunden. Kom hem fem i morse, sov, tog en runda i Hötorgshallen med 8-åringen. Åt en räkmacka och tog en kall öl, köpte bacon hos Bonden och pilgrimsmusslor på Hav. Belonostronen låg på en tron av is och jag köpte tre. Ett till barnvakten, ett till mig och ett till min käresta. Påsen vägde 1,2 kilo. Ostronen var tunga som sten.

1. Rulla musslorna i tjocka skivor av nyskivat bra bacon.

2. Stek i torr panna, med baconsidan nedåt.

3. Vänd musslonfläsket så de får lite färg på toppen och botten, inte för mycket, de ska vara råa i kärnan.

4. Toppa med forellrom och lite finhackade alger, hade vi haft en skvätt citron på så hade det varit skvätten över i:et.

Men servera ostronen först, de baconlindade musslorna sen - med smörstekt toast. Champagne är gott till.

Ostronen var magiska.

Musslonfläsket likaså.

Men det var först senare jag grät.

Har du inte sett Klungan? Inget rör mig i grunden så som Klungan gör. Deras föreställning "Det är vi som är hemgiften" såg jag i sista minuten på Södra teatern för något år sedan. Då var jag bekant med radioprogrammet "Mammas Nya Kille" men jag hade inte förstått exakt hur bra de är.

Efter föreställningen på Södra teatern, när skrattet lagt sig, var jag tvungen att gråta en skvätt, av både glädje och sorg. Ingen i Sverige gör humor som Klungan gör. Det går inte att beskriva i ord. Det måste upplevas.

Jag missade deras föreställning "Se oss flyga över scenen i fruktansvärda hastigheter" på Dansens Hus i höstas. Så glad jag blev när ett nytt tillfälle gavs på Cirkus i Stockholm, Klungan på scenen följt av Annika Norlin. Hemvändarkväll, hette det, klart och betalt, en perfekt julklapp. Och i kväll var vi där.

Jag grät och skrattade mest hela tiden. Så träffsäkert, bottenlöst och magiskt sätter Klungan ord på livet. Och Birgitta Egerbladhs koreografi fulländar de egensinniga norrlänningarna. Deras föreställning griper tag i själen och ruskar om, så skratt och tårar bubblar. Jag är helt matt av lycka och sorg.

Inget får mig att gråta som Klungan gör och det är tack vare Egerbladhs fantastiska skruv.

Det gör mig hel efter alla tårar.

Hjärtburgare

Det här är filéat hjärta och späck. Det blev en fantastisk burgare. Full av smak och så god att den klassades som topp tre av två små barn.

Späcket behövs för att lyfta smakerna i det magra älgköttet.

Mal allt på fin hålskiva, blanda med salt, peppar och en rejäl matsked ketchup.

Forma till fina runda burgare och klappa in en neutral olja på ovansidan.

Bryn i grillpanna, först väldigt försiktigt, med den oljade sidan nedåt, sen vänd och låt gå färdigt till safterna börjar tränga upp. Du behöver inte olja den andra sidan för fettet som släpper från smeten räcker.

Servera i bröd med sallad, majonäs, tomater, färsk gurka och lite fransk senap.

Extremt gott.

Hur jag kompenserar en vegetarisk måndag, eller fredag, eller lördag

Det har varit en märklig men inte alltigenom dålig dag trots att jag bara ätit vegetariskt och gick till jobbet klockan halv fem när alla andra gick hem.

Jag jobbar natt nu, det är spännande. Dels för att man hamnar på andra sidan. Nu när jag skriver det här, varvar jag ner efter ett dagsverke. Äter en sallad och funderar på om det är värt att ens sova i den där sängen som just nu är fullproppad med mardrömsdrömmande treåringar och växtvärkande åttaåringar.

Mm. Prova själv det kalaset om du inte vill sova.

Men nu är klockan strax efter 05. Och kanske är det på grund av att jag åt vegetariskt på Sven Harrys (Karljohan med syltade rotfrukter) till lunch och en veggopasta från gooh till middag och nu sitter med en sallad, som jag toksurfar Fäviken. Fine cuisine och jag är ju inte riktigt sams, mest för att jag bestämt mig för att det ska vara så. Men Fäviken har växt på mig. Så innerligt intresserade av mat de verkar vara.

Det enda är, att jag vill ha en fet stek av den där gamla mjölkkon efter allt fjuxet. Det är väl den mindre måttliga delen av mitt DNA som skriver det.

Hur som helst.

Jag tar Tabell-Eric med mig och bränner dit en dag i vinter. Vad tror ni om det?

En vild middag

Vi firade älgen, den östgötska 14-taggaren du vet, med att äta hjärta och tunga och en hemskjuten dovkalv och lite älgkalv också bara för att. Jag skulle kunna skriva massor om hur trevligt det var, men minns inte så mycket på grund av blodförlust.

Det var Isobel, Sven och familj, Gits med en gammal vän som jag inte hann uppdatera mig med tillräckligt, Tabell-Eric (DN:s egen Bagdad-Bob), Pelle-Janzonfanatikern Annika och Martin och det var precis så där trevligt som det är när man har nymanglade arvelinnedukar.

Vi åt: 

• Rimmad, buljongkokt och inlagd älgtunga med persilja och majonäs på surdegsbröd

• Dovkalvleverpastej med två sorter gurka på danskt rågbröd

• Tartar på älghjärta med syltad trattkantarell, fransk senap och cornichons

• Kallrökt svärmorsfilé med pepparrotsmajonäs och forellrom

• Toast Pelle Janzon på älgkalventrecôte med sikrom

• Brynt älghjärta med svampcréme och krutonger

• Dovkalvstek med konfiterad potatis, jordärtskockspuré och friterade jordärtskockor

Steken orkar jag inte blogga, du vet hur man gör, ta ut den på 58°. De andra recepten hittar du nedan. Vi avslutade med äppelkaka på Åkeröäpplen med hemgjord vaniljglass.

Det var en av de trevligaste middagarna jag tillagat. Extra spännande var det när gästerna tog över köket då jag skar av mig halva pekfingret och åkte till närakuten. 45 minuter senare insåg jag att jag inte behövdes i köket. Tur att doktorn rekommenderade vin och gott sällskap.

Ps. vi drack vit bourgogne, sen champagne; Jacques Selosse Brut Initiale, Henriot 2002 och till steken Tomtebarolo och sen alldeles för mycket konjak. Tack Eric!

Brynt älghjärta på salladsbädd med svampcréme och krutonger av surdeg

Salta och peppra hjärtat och klappa in lite olivolja i det filéade hjärtat. Bryn i het panna så köttsafterna just börjar tränga ut ur köttet. Slå in i folie och låt det vila.

Stek champinjoner i smör med blötagda och avrunna svarta trumpetsvampar.

Låt en vitlök gå med i pannan.

När det är väl brynt, slå i en skvätt vitt vin och sen ca 3 dl grädde, låt koka upp.

Mixa och smaka av med salt, peppar och citron tills det smakar bra.

Rör ihop en enkel vinaigrette av citronsaft, olja, salt och peppar.

Ringla vinaigretten över salladsbädden, lägg tunt skivat hjärta och rejält med svampcréme på.

Pelle Janzon på älgkalventrecôte och sikrom

Det här är den snabbast försvinnande rätten av dem alla. Om den ska serveras till många är det enklare att göra en majonäs istället för äggula. Men var beredd på att det finns militanta Pelle Janzon-anhängare och ha en äggula eller två i beredskap.

Börja med att banka älgkalventrecôte. skiva den i en cm-tjocka skivor. Lägg mellan två ark plastfolie. Banka med köttklubba, kavel, eller baksidan av stekpanna tills den är tunn. Lägg på fat, skvätt olivolja och vrid lite lite svartpeppar och salt över den och in i kylen.

Hacka rödlök, slå en majonäs och servera med gräslök och sikrom i mängder.

Och smörstekt toast naturligtvis.

Tartar på älhgjärta med syltad trattkantarell

Hjärtat är en helt fenomenalt fin muskel som gör sig allra bäst rå eller knappt tillagad. Börja med att filéa hjärtat och putsa bort allt jox. Det ska bara vara rött kött kvar. Hacka eller mal hjärtat, salta, peppra och skvätt en bit citron i. Smörj en utstansare i rätt storlek med en mild olja och forma små råbiffar av hjärtat. toppa med fransk senap, syltad trattkantarell (se tidigare recept) och en halverad cornichon.

Svärmorsfilé på surdegsknäcke med pepparrotscréme och forellrom

Svärmorsfilén, eller saltrullen, eller rullen, som den också kallas är en seg jävla muskel som binder de fina delarna i steken. Den sitter under rostbiffen, bakom innanlåret och fäster i fransyskan, typ. Den ser ut som filén, därav namnet. Det var vad man gav svärmor som tillagade den som filé och jävlar vad seg den blir då.

Jag har tidigare gjort så kallat smörgåskött av rullen, saltat och bakat långsamt, skivat tunt och lagt på mackan. Men om du har tillgång till någon som kan röka rullarna åt dig så ska du genast lämna in dem, för rullen är banne mig godare kallrökt än själva filén är.

Jag la den skivade rullen på surdegsknäcke, hemvevad majonäs smaksatt med risvinäger och riven pepparrot och toppade med forellrom och fint hackad gräslök. Du kan ju gissa om det var gott.

Dov kalv lever pastej

 Den här pastejen blev förbaskat bra och jag gjorde så här:

• 900 gram dovkalvlever

• 600  gram späck, halvfryst

• Grädde

• Färsk mejram

• Salt och peppar

• En skvätt rött vin, itlaienskt

• Vetemjöl

• Ägg

• Bacon

1. Börja med att mala lever och späck på fin kvarn

2. Blanda samman med salt och peppar, vin och grädde, typ ett glas vin och grädde tills smeten släpper från bunken. Det blev kanske 2-3 dl grädde här

3. Repa färsk hackad mejram i smeten

4. Knäck ett ägg och separera äggulan, lägg i en eller två om du vill vara på den säkra sidan

5. Till denna mängd 4 msk vetemjöl, typ. 3 hade nog räckt

6. Veva ihop till smet och slå lite balsamvinäger i när du ändå håller på (konjak/portvinsherry går naturligtvis lika bra)

7. Sautera en gul finhackad lök i smör, kyl och slå ner i smeten

8. Klä en lämplig form med bacon, slå i smeten, vik över bacon, lägg extra på toppen, klä aluminiumfolie på topen och skjuts in i ugnen i vattenbad tills innertempen visar 70°

9. Ta ut och lägg en press på pastejen, låt vila i kylen till dagen efter

Den blir lite grynig, jag gillar den så, vill du ha en slätare pastej, mal två gånger.

Jag serverade den på dansk råg med tunt skivad supersalt Östgötagurka och finhackad inlagd dito. det blev, minst sagt, en succé.

Rimmad och buljongkokt älgtunga

Tungan och hjärtat tillfaller skytten, enligt gammal hävd. Och helvetes jävla skit vilka fantastiska styckdetaljer det är. Tungan rimmade jag först i en ganska salt lag. Det är samma lag som jag kör till fläskläggen och fördelen med den är att köttet inte blir ettersalt så man måste skölja och koka upp och hälla av etc. Å andra sidan håller det sig inte i evigheter. Men skit samma.

Koka ihop:

• 1,5 liter vatten

• 1 dl salt

• 1/2 dl socker

Tills det löst sig.

Lägg tungan däri och vänta fem dagar eller en vecka.

Sen kokar du upp tungan i osaltat vatten, slår av det och sköljer den i kallt vatten. Du ser hur det skummar? Det skummet ska bort. Sen behöver du inte vara rabiat. Låt det bubbla, skumma och bildas beläggningar på kastrullen.

Så, nu behöver du som vanligt, en morot, en lök och ett lagerblad. Glöm alla de där avancerade buljongkoken som du tror att du måste planera när du kommer hem med en dovkalv eller två. Eller ska buljongkoka en tunga. Det är INTE en tredjedel rotselleri av tungans vikt som gör den god. Det är att du gör den som gör den god. Koka den färsk i lättsaltat vatten med en buljongtärning om du vill. Huvudsaken är att den känns som en potatis när du sticker stickan i den.

Jag körde en morot och en klyftad lök, två lagerblad. Det räckte gott, om inte gästerna ljög.

När tungan fortfarande är varm flår du tungans skinn, det är ett jävla pill. Sen kan man trimma lite så den blir snygg.

Sen gjorde jag en grej på slutet. Jag kokade ihop, lite ättika, salt och socker i en 1-2-3 lag (24%-ig ättika) rev persilja över tungan och lät den stå ett par tre/fyra timmar i kylen. Sen serverades den på surdegsknäcke med lite hemvevad majo. En vit bourgogne var tydligen god till. (Gittos bild.)

Dillgravat älgkalvinnanlår

Jag ligger efter. Har inte hunnit skriva ner recepten när Syrran & Greken var här och det är en månad sen. Tiden går så våldsamt snabbt. Livet hinner inte knappt med. Och snar är det jul.

Nåväl.

Ge mig ett viltrecept så kan jag lova att det är rosmarin och enbär i det.

Jag är så jävla trött på det.

Efter den lyckade älg-surf'n-turfen har jag helt snöat in på att blanda hav och kött. Det bästa exemplet är egentligen baconlindade pilgrimsmusslor. Det är fan det godaste som finns. Eller nej, vänta, gravad lax är ju det godaste som finns. Eller nej kolla här:

Du behöver:

• Ett innanlår av älg eller hjort, var övertygad om att det hängt ordentligt

• Salt och socker

• Ett par dillkvistar

• Lite vitpeppar

Gör så här: 

1. Blanda socker och salt, typ 1/2 dl av varje, eller 1 dl av varje om det är ett stort innanlår. Mängden spelar inte så stor roll, det är fördelningen socker/salt och tiden du gravar som är viktig. I det här receptet vill jag få upp sötman lite, det blir saftigare då

2. Peppra köttet och lägg på dill

3. Lägg ihop, så där som du brukar göra med lax, va? brukar du inte grava din egen lax? Köper du den där färdigskivade och inplastade skiten? Allvar. Skärp dig

4. Lägg alltihop i en påse och grava i 3-4 dagar. Alltså lite längre än med laxen

5. Skiva upp och servera med något du tycker om

Jag marinerade gurka med lite, lite risvinäger och serverade i temakirulle med majonäs, dillgravat innanlår och forellrom. Det blev gott.

Jag - en djurvän

Jakt igår. Tidig start från stenstan. Blött och kallt i skogen. Frostnupen start, massor av trattisar och en och annan rödgul trumpet. Jag han dessvärre inte plocka.

Kom hem sent till huset fullt av stora E:s jobbarkompisar. Personalfest. Jag hade en välhängd dovkalv med mig hem och svåger Predikanton kom för att lära sig styckningens grunder och buljonkokets tricks. Det blev en mycket trevlig tillställning.

Dovkalvarna är feta nu, på bara någon månad har de lagt på sig mycket fett inför vintern. All bortskuren talg var jag på väg att kasta när protesterna kom:
– Gör en talgboll till småfåglarna!

Imorse vaknade vi till doften av viltbuljong och småfågelkvitter. Tänk vad en god idé, skyddsnätet runt en flaska taxfree-bombay och lite ståltråd kan göra.

Trofé

Hos lillebror. Äter kallrökt vildsvinsrulle. Skåningen har fixat rökningen. Har ett par rökta älghjärtan, rökt hjortlägg, rökt älgrulle. Och blir bjuden på souvas hos Johan ikväll. Därtill har jag fått tillbaka älgen från konservatorn. Jakt imorgon. En bra dag med andra ord.

Sashimi på salmalax och dovhjort

Om man äter på Matbaren just nu så kan man äta sashimi på dovhjort och salmalax. Det är en helt magisk liten anrättning med mild dovhjortsrygg, en len jordärtskockscréme, smältande salmalax, syltad ingefära och några romkorn på toppen. Jag dissekerade och tänkte att, dovhjort har jag hemma och salmalax kan jag köpa. Originalet äter du alltså på Mattias Dahlgrens Matbaren. Detta är min högst inofficiella version av den rätten. Jag började med jordärtskockorna.

Du behöver:

• Ett par jordärtskockor, inte för många

• Grädde

• Salt och peppar

Gör så här:

1. Koka jordärtskockor i salt vatten

2. Mixa med lite grädde, inte för mycket, det ska bli en slät créme

3. Smaka av med salt, peppar och citron, men varsamt. Det ska smaka jordärtskocka

Klart.

Sen behöver du syltad ingefära. De man köper på burk är av varierande kvalitet. Bättre då att göra själv.

Du behöver:

• Färsk ingefära

• Risvinäger

• Socker

• Salt

Gör så här:

1. Skala ingefäran och hyvla den i tunna, tunna skivor på mandolin

2. Koka i lätt saltat vatten i ca 10 minuter, häll av vattnet

3. Vispa ihop socker och risvinäger tills sockret löst sig, en nypa salt i också

4. Slå lagen över ingefäran och låt stå och dra ett par timmar

Så. Nu är det bara själva monteringen kvar.

Du behöver:

• En dovhjort-rygg. Jag tog en hemskjuten dovkalv. Det är överkurs
• Salmalax
• Forellrom
• Crémen och ingefäran
• Japansk soja

Gör så här:
1. Salta och peppra dovryggen och bryn runt om i mild olja i het panna. Den ska bara få lite färg
2. Skiva hjorten i tunna skivor
3. Droppa lite japansk soja på
4. Lägg en sträng créme på hjorten
5. En skiva salmalax på det
6. Toppa med en skiva ingefära
7. Lite forellrom på det

Bilder på det färdiga resultatet finns inte för de försvann alldeles för snabbt, nedan är innan de toppades. Riktigt så snygga som de är på Matbaren blev de inte, men nog så goda. Just det, nån liten grön grej var det på toppen, kanske salladslök? Jag tog två små kvistar gräslök för att de skulle se aptitligare ut och det fungerade också.

Smakkavalkad

Greken & syrran har just gått och kvar sitter jag och lyssnar på Min granne Totoro som rullar i bakgrunden. Middagar med barnfamiljer är alltid spännande.

Vi har ätit:

Sashimi på salmalax och dovhjort, stulet från Mattias Dahlgrens Matbaren
Temaki på dillgravad älginnanlår med gurksallad, majonäs och forellrom
Mängder av hemgjord sushi
Råbiff på älghjärta med syltad kantarell, senap och cornichon

Råbiff på dovkalvrygg, samma tillbehör
Toast Pelle Jansson på bankat älghjärta

Och en fantastisk tryffellost från frankrike, som gänget på Winjas hyllade som den godaste osten de ätit.

Recepten återkommer jag till. Något måste jag kanske justera. Men det blev en väldigt trevlig måltid med många smaker. Allra godast var nog ändå sashimin. Och har du inte ätit på Matbaren ska du göra det nu.

ps, teckningen är 3-åringens. Hon målade i kväll efter att bara ha ätit lax. En tiger. Om du undrar.

'

Ravioli på buljongkokta älgben

När man kokar buljong på ben som har lite kött kvar så är det inte så lite gott att plocka loss köttet från de svala benen. Gaffla sönder köttet och blanda med ricotta, salt peppar och citronzest och en näve fint hackade och smörfrästa trattkantareller. Tänk på att det måste bli rejält geggigt. Mer ricotta.

Du blandar en färsk pastadeg på 3 dl durumvete, 1 dl vanligt vetemjöl, 2 ägg, 2 msk olja, 2 msk vatten, 2 tsk salt. Veva i matberedare eller för hand. Låt vila i kyl och sen kavla, kavla.

Stansa med ett järn eller en kaffekopp, du lägger degen över innan. En gaffel gör fina mönster.

Koka i riktigt salt vatten och servera med pesto, eller tomatsås. Riven parmesan, lite olja och mycket svartpeppar.

Lång buljong och halvglass på älgkalv

Hej! Nej, jag har inte gått i ide eller upp i rök. Jag har jobbat lite, jagat lite till och stängt på torpet i helgen. Det var spännande som vanligt. I bagageluckan hade jag med till stenstaden, förutom 20 000 väskor, en älgkalv. I delar. En  av delarna var ben. Och eftersom dovkalven jag sköt blev en fin buljong så tänkte jag att älgkalven fick bli halvglass.

Så här gjorde jag:

Bryn benen i ugnen så de får färg men inte blir svarta.
Slå över ett par skvättar tomatpuré innan, eller som i mitt fall, några klunkar krossade tomater av bra kvalitet! (jag kör uteslutande på Itigos på flaska nuförtiden och bojkottar Mutti av princip, inte för att tomaterna är dåliga, men som Jesper på Krupp säger: rör inte min kompis.)

Bryn, i en stor kastrull, vad du har hemma. Lök, morot och rotselleri i bästa fall. Bara tre klyftade rödlökar och en vitlöksklyfta i sämsta (mitt) fall.

Det här är faktiskt inte så noga. Det finns ju buljong och fondrecept i drivor. Men det viktiga är att du bryner benen och puttrar dem i kastrull med lite lök. Sen är allt annat överkurs. Men med buljong är det så fint ordnat så det duger med det du har hemma. Om du nu har ben att börja med! Och har du inte det går du till slaktaren och köper ben. Eller oxsvans.

Vart var jag nu?

Jo.

Lägg över benen i en stor kastrull, slå på vatten så det täcker och lägg i ett lagerblad eller två. Sen puttrar det i ca 8 timmar. Eller 12. Det spelar inte så stor roll. Bara det inte kokar. Det ska puttra.

Sen silar du av benen, och fortsätter puttra buljongen.

När ungefär hälften av den buljongen är borta, det tar en dag ungefär, så slår du i en flaska rött vin.

Sen reducerar du till hälften igen. Och om du någon gång här under alla dessa timmar orkar sila buljongen genom en finmaskig sil eller en silduk, så kommer den bli ännu finare.

När det är lagom mycket kvar, gärna på gränsen mot sirap i konsistensen, då saltar du upp buljongen, med lite soja om du vill, eller vanligt salt. Smaka av ordentligt nu. Det får inte bli för salt.

Sen fryser du allt och går och lägger dig.

Eller?

Älgen

Förlåt. Jag har inte hunnit berätta om älgen. Det var älgjaktens tredje dag. Lika strålande vacker som de två tidigare. Hög klar himmel, frisk morgon med frost i tuvorna. Jag fick ett pass vid en kraftledningsgata, i ett fint torn. Smög försiktigt ut över stora gula och frostnupna kantareller. Placerade mig i tornet och funderade vilket håll älgarna skulle komma ifrån. Om de nu skulle komma alls.

Drevet gick igång och jag hade solen i ansiktet och var tvungen att ta av mig jackan, i takt med att solen klättrade steg värmen. Drevkedjan hade gått halvvägs i såten när jag hörde älgarna. Det är ju så märkligt med skogens alla vilt, att ett rådjur, eller en hjort kan ta sig fram så tyst. Och en älg lever om, som om hela skogen jävlas med den.

Snett framför tornet, på anda sidan kraftledningsgatan kom så en älgko ut, följd av två kalvar. Men bakom rörde sig något större.

Eftersom jag hade haft en fyrtaggare på mig i pass, med perfekt bredsida, inte bara en, utan tre gånger, på jaktens allra första dag, på en annan mark, och varit tvungen att släppa den eftersom begränsningen då var att skjutbart djur skulle ha mer än fyra taggar, så for en vild tanke genom skallen. Är det fyra taggar så skjuter jag. Men jag ändrade mig snabbt. Av stora tjurar fick vi bara skjuta en just då, och då kan jag lika gärna skjuta en av kalvarna, tänkte jag. Och spara tjuren så vi får skjuta en stor.

Det var då jag såg helskoveln komma ut genom trädridån.

Och taggarna.

Jag hann aldrig räkna där i tornet.

Två kulor gick in strax bakom älgens bog. När det sista skottet tog stöp älgen i backen på platsen.

Snabbt i med tre signalskott, jag har aldrig skakat så i hela mitt liv. Sen rapport på radion.

När såten bröts gick jag fram till tjuren och konstaterade att den faktiskt var så stor som jag ropat på radion. Exakt hur stor den var förstod jag dock först i jaktstugan på kvällen. En av jaktlagets veteraner tittade på mig och sa:
– Jag tror inte du fattat hur stor älg du skjutit.

En av de andra fyllde i:
– Jag har jagat sen 1980. Och jag har aldrig ens sett en så stor älg på jakt.

En tredje förtydligade:
– Du vet att det här är den största tjur som skjutits i det här jaktlaget sen 30 år tillbaka?

Jag skakade på huvudet.

Det gör jag fortfarande.

Jaktdagbok 14 oktober

Det är frost i gräset nu. Marken krasar under fötterna när man hämtar ved. Månen är full. Natten stjärnklar. Efter två dagars jaktuppehåll är det dags för tre dagars jakt. Har tagit upp båten efter en otroligt fin tur på sjön och i kanalen. Trädgårdsmöblerna står i förrådet och knocke & smocke har bjudit Slim på entrecote och årets sista bad. Sköt en dovkalv i förrgår. Hoppas på älg imorgon.