söndagen den 19:e december 2010

Pannbiff med stekt lök


Häromdagen våldgästade jag lillebror och improviserade middag på det jag hittade i kylen. Blandade en snabb färs med fransk senap, salt och peppar, lite worchestershiresås.


Stek skivad lök långsamt i smör och olja. Salta, peppra och en nypa socker eller två i löken. Den ska svettas, få färg, men inte bli brun. Genomskinlig, karamelliserad. Ställ löken åt sidan.

Blanda smeten till biffarna. Slå i grädde eller mjölk. Stek dem sen i smör ordentligt på varje sida, vänd dem inte för tidigt - då går de sönder. Stek inte får många heller. Det är viktigt att de bryns på ordentlig värme. Lägg även dem åt sidan under folie.

Vispa ur pannan med lite vatten eller grädde och häll över biffarna.

Servera med kokt potatis och saltgurka. Det måste vara bra saltgurka, riktig saltgurka. Helst Kindagurka.

Julmust är gott till.

Sen på natten, i månens sken och -10° jagade vi gris. Jag sköt ingen, men de andra sköt tre.

3 comments:

..j.. sa...

Det är för mig obegripligt hur man kan vara vegetarian och sen sluta med det. Hur kan man först ha en insikt, och den förlora den?
Kan inse psykologin, förvisso, förvisso. Men skulle du vilja bli levande kokad tex. Om någon skulle levande koka dig, skulle den minst sagt hamna i fängelse.
..j..

Andreas sa...

Hej ..j.. Jag utvecklar gärna mina resonemang kring djurhållning, vegetarianism och köttätning, men du får nog nyansera dina argument lite, det handlar ju inte att koka "dem" eller "oss" levande eller huruvida det är straffbart eller inte. God jul. /Andreas

Josef sa...

Det var det lamaste försvar av vegetarianism jag någonsin hört. ..j.. När du vuxit till dig och blir stor så kommer även du att förstå hur argumentation ska gå till.