En vild middag

Vi firade älgen, den östgötska 14-taggaren du vet, med att äta hjärta och tunga och en hemskjuten dovkalv och lite älgkalv också bara för att. Jag skulle kunna skriva massor om hur trevligt det var, men minns inte så mycket på grund av blodförlust.

Det var Isobel, Sven och familj, Gits med en gammal vän som jag inte hann uppdatera mig med tillräckligt, Tabell-Eric (DN:s egen Bagdad-Bob), Pelle-Janzonfanatikern Annika och Martin och det var precis så där trevligt som det är när man har nymanglade arvelinnedukar.

Vi åt: 

• Rimmad, buljongkokt och inlagd älgtunga med persilja och majonäs på surdegsbröd

• Dovkalvleverpastej med två sorter gurka på danskt rågbröd

• Tartar på älghjärta med syltad trattkantarell, fransk senap och cornichons

• Kallrökt svärmorsfilé med pepparrotsmajonäs och forellrom

• Toast Pelle Janzon på älgkalventrecôte med sikrom

• Brynt älghjärta med svampcréme och krutonger

• Dovkalvstek med konfiterad potatis, jordärtskockspuré och friterade jordärtskockor

Steken orkar jag inte blogga, du vet hur man gör, ta ut den på 58°. De andra recepten hittar du nedan. Vi avslutade med äppelkaka på Åkeröäpplen med hemgjord vaniljglass.

Det var en av de trevligaste middagarna jag tillagat. Extra spännande var det när gästerna tog över köket då jag skar av mig halva pekfingret och åkte till närakuten. 45 minuter senare insåg jag att jag inte behövdes i köket. Tur att doktorn rekommenderade vin och gott sällskap.

Ps. vi drack vit bourgogne, sen champagne; Jacques Selosse Brut Initiale, Henriot 2002 och till steken Tomtebarolo och sen alldeles för mycket konjak. Tack Eric!