Rimmad och buljongkokt älgtunga

Tungan och hjärtat tillfaller skytten, enligt gammal hävd. Och helvetes jävla skit vilka fantastiska styckdetaljer det är. Tungan rimmade jag först i en ganska salt lag. Det är samma lag som jag kör till fläskläggen och fördelen med den är att köttet inte blir ettersalt så man måste skölja och koka upp och hälla av etc. Å andra sidan håller det sig inte i evigheter. Men skit samma.

Koka ihop:

• 1,5 liter vatten

• 1 dl salt

• 1/2 dl socker

Tills det löst sig.

Lägg tungan däri och vänta fem dagar eller en vecka.

Sen kokar du upp tungan i osaltat vatten, slår av det och sköljer den i kallt vatten. Du ser hur det skummar? Det skummet ska bort. Sen behöver du inte vara rabiat. Låt det bubbla, skumma och bildas beläggningar på kastrullen.

Så, nu behöver du som vanligt, en morot, en lök och ett lagerblad. Glöm alla de där avancerade buljongkoken som du tror att du måste planera när du kommer hem med en dovkalv eller två. Eller ska buljongkoka en tunga. Det är INTE en tredjedel rotselleri av tungans vikt som gör den god. Det är att du gör den som gör den god. Koka den färsk i lättsaltat vatten med en buljongtärning om du vill. Huvudsaken är att den känns som en potatis när du sticker stickan i den.

Jag körde en morot och en klyftad lök, två lagerblad. Det räckte gott, om inte gästerna ljög.

När tungan fortfarande är varm flår du tungans skinn, det är ett jävla pill. Sen kan man trimma lite så den blir snygg.

Sen gjorde jag en grej på slutet. Jag kokade ihop, lite ättika, salt och socker i en 1-2-3 lag (24%-ig ättika) rev persilja över tungan och lät den stå ett par tre/fyra timmar i kylen. Sen serverades den på surdegsknäcke med lite hemvevad majo. En vit bourgogne var tydligen god till. (Gittos bild.)